Igår blev det  kullarna igen =) för vår långritt blev inställd! Himla tråkigt men det blir en annan dag istället.

Min hund följde med på rundan och skötte sej mestadels! Förutom när han tyckte att han skulle äga hela vägen när det kom en bil.

Han är hopplös på att inte flytta sej utan bara ställer sej mitt på vägen, så att bilen omöjligt kan köra förbi, och undrar vad som är på gång... jag blir vansinnig!

Alla bilar saktar ju in när de ser två hästekipage och två hundar så han har väl fattat att han aldrig kommer att bli påkörd för det är precis så det ser ut. Han står där med lång tunga och jag gapar och gormar från hästryggen.

Detta händer särskillt när han börjar bli trött för då går han inte fler steg än han behöver!

Igår fick jag hoppa av hästen och ta tag honom i halsfläsket och dra undan honom! Måste sett ganska roligt ut när lilla jag hoppar av och börjar bråka med hunden som väger typ lika mycket som jag.. Tur bilchaufförerna har tålamod! såg nog ut ungefär såhär

Åå vad jag älskar min hund men hans långsammare sidor kan ibland verkligen driva mej till vansinne!!!

Han var trött och nöjd när vi kom tillbaka iaf och har ju totalt glömt bort att matte var så arg! Att en varelse kan älska en så villkorslöst! Dessa hundar!